Rebecca Nathalie Jonasdotter

Hej Ingvar! Hoppas allt är väl med dig

Jag har påbörjat och suddat bort det här meddelandet så många gånger nu för jag tycker det är så svårt att verkligen göra det rättvisa i text det jag vill förmedla. Men egentligen är det väl bara ett stort tack jag vill få fram.

Jag är så himla tacksam, som ord inte ens kan beskriva, över att vi möttes där i april för ett år sedan. Där satt jag med min pump med sondmat för att få i mig någon näring. Jag hade sån ångest så jag grät bara du kom innanför dörren. Och jag kände mig som en fånge. En fånge i mitt eget hem, i mitt liv, ja i allt som hände runt mig. Och jag såg ingen framtid. Jag kände att så här kommer det alltid vara. Men där och då hände något, på vårt första möte. Efter två timmar i soffan insåg jag att jag visst hade ett val. Att jag inte alls behövde vara slav under mina omständigheter. Och så hade jag aldrig reflekterat innan. Att jag faktiskt kunde påverka min ångest. JAG och inte massa mediciner.

Jag tror det tog två sessioner till sen plockade jag bort sonden. Jag bara bestämde mig för att jag och min kropp skulle fixa detta, tillsammans. Istället för att jobba mot min kropp började jag lyssna. Och den pratar ju så tydligt med mig. Jag märkte ganska snabbt att det inte handlade om vad jag åt, utan hur. Hur mådde jag innan jag skulle äta, var jag stressad, hade ångest. För i så fall gav jag ju inte kroppen alls schysta förutsättningar för att smälta maten i lugn och ro. Jag lärde mig snabbt också att ”när” också spelade stor roll.

Man är så inprogrammerad att man ska äta en stor frukost, sen lunch och middag och mellanmål. Men jag märkte ganska snabbt att bara genom att göra något så enkelt som att förlänga nattfastan = ge min kropp lite tid i vaket tillstånd först innan jag sätter igång matsmältningen, så gav jag min kropp en lugnare start på dagen. Det går verkligen inte att jämföra idag hur uppmärksam jag är på min kropps signaler. Innan kunde jag bli ledsen och arg om jag fick ont i magen när jag ätit. Nu letar jag och hittar nästan direkt varför och hur jag kan underlätta. Jag skulle säga att jag inte känner att jag har någon sjukdom i min mage längre, och kanske aldrig har haft det. Alla mina känslor, energier och tankar är helt enkelt så sammanlänkade med magen så den blir som en direkt signal på hur det står till med allt. Och det är ingen sjukdom. Det är den fantastiska kroppen.

Läkarna tycker så klart annorlunda så i början på februari har jag lyckats få igenom att jag ska göra om testerna. För att se om det till och med är mätbart att min mage läkt. Resultatet är egentligen oviktigt. Jag vet hur jag mår. Men skulle vara kul att visa på att man visst kan bota en kronisk sjukdom, och inte med mediciner utan medvetenhet och meditation

När vi träffades i april hade jag varit sjukskriven mer eller mindre i 6 år(!!!). Och tanken på att någonsin kunna jobba utan stora hinder igen var långt borta. I årsskiftet slutade jag på mitt gamla jobb. Jag kände att jag ville ha ett rent blad, min förra arbetsplats var kantad av så mycket dåliga minnen kring min sjukdomstid. Jag har snart jobbat på mitt nya jobb en månad och jag stormtrivs. Inga magproblem, ingen ångest, jag bara älskar det. Och att få ringa det där samtalet till försäkringskassan och avsluta alla ärenden, det var magiskt.

Jag hoppas verkligen du förstår vilken viktig person du är på min resa. Jag styr båten men du visade verkligen att jag kunde ta en annan väg. Och framförallt att det just var jag som styr. Meditation och avslappning är så naturliga delar av min vardag idag och går det en dag då det inte blir gjort märker jag av det direkt. Vi lever i en galen värld och jag (egentligen alla) måste hela tiden påminna mig om att stå stadigt och inte svepas med. Med det sagt är det dags för min meditation innan jobbet. Tusen tack för att du är du

Fortsättning….

Du är den första jag vill dela med mig till. Idag fick jag provsvaret på undersökningen av min magsjukdom Gastropares, som ju är en så kallad ”kronisk” sjukdom. Jag ville göra om testet för att jag mår så mycket bättre och idag kom resultatet: min magsäck är frisk!!! Jämförelsen från testet när jag var sjuk är häpnadsväckande och ska bli så spännande att höra hur min läkare förklarar detta

Tess Cederholm

Jag gick på HTB hos Ingvar för att få loss min kreativitet.

Efter min session hos Ingvar har jag upplevt en ökad stabilitet i vardagen. Jag känner mig grundad och har mindre stresspåslag.

Jag fick med mig en inspelning som ger mig otrolig effekt av avslappning. Varje gång aktiveras olika ställen på kroppen vid ”fingerknäppningarna”.Min kreativitet har successivt ökat och kommer mer naturligt. Likaså känner jag att drivet också ökar successivt dag för dag. Jag är otroligt glad och tacksam för den förändring jag har fått och fortsätter att få pga inspelningen.

Under sessionen släppte spänningar på de trauman som jag har med mig i bagaget.

Ingvars förmåga att även behandla på distans hade också en otrolig effekt på mig. Jag rekommenderar varmt hans behandlingar, för mig har de gjort enorm skillnad och tar mig framåt och förändrar mig fortfarande varje dag.

Desireé Noaksson

 

Bakgrund:

Innan hypnosen hade jag ett extremt sockerberoende. Jag i stort sett

såg socker som ett måste i vardagen. Fick jag inget socker i mig kunde

jag uppleva huvudvärk och lätt yrsel. Jag kände ett typ av abstinens om

jag var utan det. Jag testade en gång tidigare att bara sluta, i samband

med en diet där man inte fick äta det. Då fick jag bara efter någon

vecka huvudvärk, skakningar och svettningar. Jag upplevde att jag

ständigt luktade illa. När jag sen föll tillbaka i mitt sockerberoende

vågade jag inte ge mig på att sluta igen med tanke på abstinensen jag

fick.

När jag fick höra om hypnos och hur det har hjälpt folk tidigare kände jag att det helt klart var värt ett försök. Jag var helt enkelt trött på att gömma godispapper i bilen och gå o smygäta för att folk inte ska inse att jag åt på tok för mycket socker.

 

Efter hypnosen känner jag mig betydligt tryggare i mig själv, jag känner inte längre att jag ser socker som ett måste och ett begär. Jag ser det mer som att det ibland kan vara gott men att jag helst av allt låter bli.

Jag blir liksom lyckligare dem gångerna jag tackar nej till det än vad

sockerkicken tidigare gett mig. Sockret smakar konstigt nog annorlunda

nu. Under hypnosen överraskades jag av hur långt in i mig själv det gick att gräva. Jag brukar vara svår att komma åt på djupet men på nåt sätt var jag så långt iväg i min avslappning att det kändes tryggt att öppna upp.

 

 

Anders Stömstedt

 

Detta med hypnos har jag aldrig provat innan.  Jag utsätts oftast för mycket hög stress. Har man då scen-skräck som jag har så försöker man på alla sätt att få sin vardag att fungera. När jag har möten med kunder och personal så har jag varit rätt stressad när jag skall prata i stor

grupp.

 

 Efter att jag hade genomgått hypnosen hos Ingvar så är jag mycket lungare mer självsäker och ger nya signaler till mina anställda och kunder.

Mina svettningar som kom direkt när jag kände att alla hade focus på mig har helt slutat. Så för min del har detta hjälpt mig och jag hoppas att detta kan hjälpa andra som är i samma sits som mig.

Under hypnosen upplevde jag en avslappning som var riktigt djup och kvällen efter upplevde jag ett lugn jag inte minns att jag upplevt tidigare.

 

Ingela Fors, Föreläsare & utbildare

 

 "Jag blir alltid så fascinerad över hur vi kan kommunicera och stödja vår

kropp och dess uttryck. Att så även kommunicera med våra minnen som

ligger dolt i det undermedvetna. Dolt i den mening att jag själv inte är

medveten om påverkan.

 

 Mina möten med Ingvar har belyst detta och där vi med hans trygga ledning besökt de minnen som påverkar min kreativitet i mitt framförande i olika sammanhang. Jag kände mig helt enkelt begränsad när jag tog kontakt. En begränsning som idag ersatts av en ny upplevelse av frihet...kreativiteten har fått ett tillåtande utrymme vilket jag

längtat efter och även upplevde direkt i en av de föreläsningar jag höll

strax efter ett av våra möten.

 

 Jag rekommenderar Dig varmt att möta Ingvar. Ingvars genuina och kunniga förhållningssätt gör att du är i goda händer och gör tillmötes en härlig utveckling".

 

Elias Johansson

 

Innan behandlingen gick jag alltid runt med ett tryck över bröstet och tänkte på vad alla tyckte och tänkte om vad jag hade på mig för kläder eller hur jag såg ut. Jag var helt enkelt väldigt spänd och osäker på mig själv, både inom sången och allmänt. 

Själva behandlingen var en väldigt häftig och väldigt skön upplevelse, jag kan lova att jag aldrig varit så avslappnad i hela mitt liv. Alla spänningar i kroppen bara släppte och trycket över bröstet bara försvann. Jag var liksom i en egen värld där det ända jag hörde var Ingvars röst men jag såg samtidigt små saker som hade kopplingar till upplevelser som gjort mig osäker. Men när jag var så avslappnad var det som att dem här minnena som tyngde mig bara släppte och lämnade kroppen. Det var en helt galet skön upplevelse.

Efter behandlingen är jag väldigt avslappnad och har inget tryck över bröstet längre, jag är mycket säkrare i mig själv och tänker inte längre på vad folk tycker och tänker. Inom sången har det hjälpt mig mycket, det har blivit mycket enklare att sjunga eftersom att jag är så avslappnad och då får man mer luft vilket gör att rösten blir större och starkare och då kan man sjunga högre och starkare. Jag vågar även utmana mig själv mer då jag är säkrare i mig själv och känner att jag klarar mer. 

Suzzies berättelse

 

Jag fick möjlighet att testa hypnos hos Ingvar vid ett par tillfällen.

Vid det första hypnos- tillfället" kom jag tillbaka" till fosterstadiet. Kände mig nedåtböjd och klämd i halsen. Så småningom rätade min hals på sig spontant och i samma ögonblick förstod jag att det jag kännt var min mammas känslor; så som hon antagligen hade känt  sig då.

Vi har inte haft någon nära kontakt; men när jag kände och förstod detta kunde jag känna kärlek till min mamma. Vi har fått lite bättre kontakt efter detta och känner en större förståelse och kärlek till henne 😊🤗

 

Gång 2.  Jag kände att jag direkt" kom i kontakt med problemet".

 

Såg att det fanns ett mönster( vilket inte är obekant för mig) genom alla livstider; där" problemet"började.

Ett mönster som jag sedan burit med mig och som jag nu gärna släpper och " lämnar bort".I mitt fall har terapi-tillfällena inneburit att jag fått bättre självkänsla. Den är fortfarande något" knackig"; men den blir bättre successivt.

Tack :-)

 

Freja Lindqvist

 

Jag

hade länge haft en önskan om att kunna åka tåg ensam och kunna gå på gymmet. Det har varit omöjligt då jag har haft svårt för lite stökiga

miljöer med mycket folk.

Ingvar gjorde en hypnos och "omprogrammering"på detta.

Så här blev resultatet.

Åkte tåg till Lund i fredags och fixade det helt själv. Har även börjat gymma och det går oxå hur bra som helst, så befriande!

 

 

 

 Jens Broman

 

Bakgrund: Har så länge jag kan minnas haft problem med en inre stress och mått dåligt över att inte kunna kontrollera detta bättre.  P.g.a tidigare motgånger och en lång historia av mobbning i skolbänken har jag dessutomkänt mig obekväm då jag vistats i vissa miljöer samt hamnat i jobbiga situationer.

Innan hypnosen: Med stora förhoppningar, och inget att förlora, tog jag chansen att låta Ingvar hypnotisera mig.Var aldrig skeptisk, då jag vet Ingvar är duktig. Han har redan hjälpt mig utveckla min röst enormt genom röstcoachning, som till stor del innefattar meditation och avslappningsövningar.

Under hypnosen: Det var inga som helst problem att slappna av; lyssnade lugnt till Ingvars röst och anvisningar och kände mig avslappnad timmen igenom (eller hur lång tid det tog. Hade ingen tidsuppfattning).

Någonstansi mitten kände jag likt en spänning som vandrade från mitten av ryggraden upp till nacken, där den fastnade ett kortare tag, för att

sedan efterföljas av en tillfredsställande rysning. Låter otroligt, men

kände det som en tung sten, fylld av problematik som avlägsnade sig från min kropp och själ. Efteråt var jag trött, men lugn och glad resten av dagen.

 

Efter hypnosen: Jag blev inte förvånad över att hypnossessionen hjälpte mig, däremot förvånad över hur pass mycket den hjälpte mig!

Jag känner mig mer bekväm i de situationer och vistas i de miljöer, där jag tidigare känt mig obekväm och/eller stressad. Självkänslan och

självförtroenden har fått en naturlig boost.

 

Stressenär mer hanterbar och det har till och med blivit enklare att andas. Jag duger som jag är och det är härligt att leva! Tack Ingvar

 

Ingela Sandberg

 

Jag jobbar bl.a. med healing. Innan hypnosen hade jag ingen tilltro till min healingkraft.

Det var helt fantastisk. Jag har svårt att lita på människor, tar tid innan jag får förtroende och litar på att personen kan vad den utlovar. Ingvar KAN, tro mig. Han fick mig i djup hypnos och guidade mig med fast hand genom behandlingen.

 Idag kan jag se att det var minnen som orsakat min misstro på mig själv. Jag har läkt de minnen som kom upp under behandlingen och känner mig hel idag, litar på min kraft...🙏🧙‍♀️❤🌛🌝🌜

 

Cathryn Humphreys

Hypnotiseras med scenskräck

Hur upplever jag min sångskräck?

 

Det jag kallar för sångskräck är inte endast sångskräck utan gäller

generell skräck och en känsla av skam inför att använda min röst inför

stora grupper. Att gå på arbetsintervjuer och artikulera mig har jag

inga problem med, men att sjunga, hålla tal, redovisningar inför grupper

där ordet är mitt har jag svårt för. Jag upplever illamående, svettningar, tänker katastroftankar i relation till att publiken eller de som lyssnar inte ska förstå vad jag säger. Fruktan över att de tydligt ska höra att något är fel, som tillexempel ett tonläge är intensiv. Alla dessa tankar gör att jag vill fly situationen och helst inte finna mig i den. Problemet är att jag tycker det är kul att sjunga, ta del av större diskussioner och generellt använda min röst. Där av är det inte hållbart att ständigt känna denna skräck för något jag finner så kul. Förmodligen även därför skräcken även är närvarande, för att jaglägger ett stort värde i kunna använda min röst i all olika situationer och format.

 

Hur upplevde jag hypnosen?

Underhypnosen kände jag mig djupt avslappnad men samtidigt väldigt

närvarande, lite som i en REM sömn där jag kunde vara med och styra men samtidigt mottaglig för intryck. Jag blev under hypnosen ombedd till att ta mig till minnen som jag haft där jag kommit i kontakt med denna

skräck jag ovan talar om. Jag togs till tre olika minnen, varv två av

dem som jag tydligt minns och skulle när som helst kunna berätta om, men skulle aldrig riktigt talat om dem i relation till skräck. Där och då

var det uppenbart hur tydligt dom hängde ihop men att gå in i minnena

med den förståelsen eller insikten har inte varit tillgängligt förr. Där

och då fick jag tillgång till att se skräckens närvaro i minnet och se

situationen med klarare ögon. Efterintellektualisera minnet och lossa på

onödiga spänningar kring händelsen.

 

Mina minnen kom jag i kontakt med en audition situation där jag kände

mig dålig samt ett minne från skollektion där jag betts läsa högt. Jag

har alltid läst långsamt på grund av min dyslexi och känt skäm över att

jag inte kunnat läsa snabbare, tydligare eller bättre än vad jag kunnat.

Jag fick möjlighet att genom efterintellektualiseringen befria mitt

lilla jag i dessa minnen från skam och istället hålla om henne och

värdera henne för vad hon gjorde där och då.  I ett av minna fick jag

tydligt klart för mig att skräcken och skammen som jag kände inte var

mitt fel. Jag hade placerats i en situation jag inte var redo för och

fått krav ställde på mig som jag inte kunde nå upp till.

 

Tankar efter Hypnosen?

Efter hypnosen har jag näst intill varje dag lyssnat på den 10 min

inspelningen från hypnosen för att stärka mig i processen. Veckan efter

Hypnosen kände jag en intensiv skam och skräck under en sångrepetition. Känslan var intensiv men jag upplevde att den inte var nutida, jag förstod att den kommit som en bomb från mina minnen och var gamla känslor. Det var en underlig känsla men samtidigt väldigt skönt, någonting släppte, som gammalt skrot som flytit upp till ytan för att sedan plockas bort. Efter den händelsen har jag endast varit nervös och känt nerver kring att prestera men skammen eller skräcken har ej varit närvarande.

Jag blev lite extra nervös när jag skulle sjunga inför publik under en

föreställningen men då slog tanken mig ..” jag har redan gjort jobbet,

jag står redan här, Jag är redan stolt”. Att ha tillgång till att tala

till sig själv på det viset kändes väldigt priviligierat men samtidigt

också välförtjänt. Där och då på scenen var det inte så mycket arbete

kvar att göra utöver att sjunga, fanns bara den roliga delen kvar. 

 
Jag upplever att via hypnosens tankesätt  har jag lärt mig att vidga

perspektiv på hur mina minnen påverkar mig. Har på egen hand efter

hypnosen studerat fler minnen i relation till båda skam och skräck men

även glädje och kärlek. Via liknande tankebanor har jag på ett mer

holistiskt vis studerat mina minnen och upplevelser för att slutligen i

mitt nutida jag kunna behärska och sortera känslor på ett tydligare vis.

Gammalt som nytt, nytt som gammalt.